Om torpinventeringen

Torpinventeringen i Hemsjö påbörjades i mitten av 1980-talet då ett stort antal torp och backstugor lokaliserades och märktes ut med stolpar. Efter detta har dokumentation av vilka som bott på de olika torpen tagits fram med hjälp av ministerialböckerna och äldre hemsjöbors hågkomster. Under senare tid har samtliga kända torp och backstugeplatser på nytt besökts och positionerats med GPS-koordinater samt fotograferats. Allt material har nu digitaliserats och gjorts tillgängligt för alla intresserade.

Lokaliseringen av torpen är naturligtvis av stort värde för alla genealogiskt intresserade som nu bokstavligen kan hitta tillbaks till sina rötter. Av inventeringen kan man också utläsa och förstå mycket annat, t.ex. hur annorlunda landskapet såg ut under torpareran. Skogen fick ge vika, för alla dessa nyodlingar på de utmarker som torparna fick sig anvisade, för kolning och tjärbränning, för vedbrand samt för byggnationer. Hemsjö var i mitten av 1800-talet praktiskt taget skoglöst. Hur torparnas odlingar såg ut kan man se många exempel på i form av mödosamt byggda stenmurar som alltjämt står kvar där skogen nu åter står tät.

Vi kan se att torpen låg relativt tätt och så gott som varje torpare kunde från sitt gårdstun se över till flera av sina grannar. Vid vandringar i dessa torparbyar ser man också många rester av de vägar och stigar som förband torpen. Man kan också förstå att här uppstått en alldeles speciell och många gånger livsnödvändig social struktur där torparfamiljerna kunde stötta varandra i svåra tider men också umgås och roa sig tillsammans.

Med detta är inte forskningen om torparna och deras tillvaro i Hemsjö avslutad. Det återstår t.ex. att nedteckna berättelser om enskilda individer, om det dagliga livet på torpet och dagsverkena och mycket annat. Inventeringen och annan forskning fortsätter.

Hemsjö hembygdsförening 2017